Allt om visum

Schengenavtalet Schengenavtalet

Avslag på ansökan Avslag på ansökan

Ansökan och visering

Alla medborgare i ett icke EU-land som önskar eller planerar att besöka Sverige behöver i de flesta fall ansöka om visum. Reglerna är dock lite olika beroende på hur lång vistelse man planerar.

Antalet dagar är avgörande

Alla icke EU-medborgare som planerar att besöka Sverige behöver med all sannolikhet ansöka om ett visum. Så länge visiten varar i max 90 dagar räcker det med en visumansökan, men skulle den överstiga tidsgränsen på 90 dagar krävs det även en ansökan om uppehållstillstånd.

Det här är ett avtal som gäller både i Sverige som i övriga Schengenländer, som i de flesta fall tar emot besökare som har beviljats visum till Sverige. Undantaget är personer som enbart har fått visum beviljat för vistelse i Sverige.

För personer som inte behöver visum för att resa in i Sverige, eller övriga Schengenländer, finns det ett antal krav som måste uppfyllas och som kontrolleras av gränspolisen i respektive land.

Schengenländerna består av:

Belgien

Danmark

Estland

Finland

Frankrike

Grekland

Island

Italien

Lettland

Liechtenstein

Litauen

Luxemburg

Malta

Nederländerna

Norge

Polen

Portugal

Schweiz

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sverige

Tjeckien

Tyskland

Ungern

Österrike

Så här fungerar ett visum

Ett visum är en handling som ger en individ tillstånd att resa in i ett land (Sverige eller annat Schengenland). Individen får lov att stanna i landet i max 90 dagar. Undantag kan dock göras beroende på ursprungsland, samt om personen ifråga har ett aktuellt uppehållstillstånd eller är varaktigt bosatt i annat EU-land.

Ett visum är personligt, vilket innebär att det inte är möjligt att ansöka om visum å någon annans vägnar. Varje ansökan måste lämnas in personligen till aktuell ambassad, tillsammans med en kopia av passet och personbeviset.

Det är Sveriges ambassader och generalkonsulat som är beslutande myndighet för så kallade viseringar (visumansökningar), även om Migrationsverket också har mandat att fatta slutgiltiga beslut.

Så här går beslutet till

Beslut om visering ska fattas senast 15 kalenderdagar från det att en individ har lämnat in en ansökan. Beslutsfattande myndighet har rätt att ge avslag på en ansökan, vilket dock går att överklaga via den ambassad som har handlagt ärendet.

En visering gäller i max 90 dagar (tre månader) och måste nyttjas inom en period av 180 dagar (sex månader). Antalet dagar är beroende av vistelsens art, men generellt sett gäller en visering för inresa i såväl Sverige som i övriga Schengenländer.

Mer information om visering

För att läsa mer detaljerad information om visering och dylikt rekommenderas ett besök på Sveriges ambassaders respektive webbplats. Där finns mängder med allmännyttig information och länkar, nödvändiga blanketter och övrigt som krävs för att göra en visumansökan.

Även Migrationsverket har en informativ hemsida med information och fakta som rör reglerna för ansökan om visum, arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Här finns även blanketter och utskriftsvänlig information på en rad olika språk för den som inte talar svenska.

Så här går en visumansökan till

Personer som kommer från ett icke EU-land behöver oftast ansöka om visum för att kunna resa in i Sverige. Visumet fungerar som ett tillstånd för att uppehålla sig i landet under en kortare period (max 90 dagar när det gäller Sverige).

Ansök via ambassad eller konsulat

Visering söks via en svensk ambassad alternativt ett svenskt konsulat i det land du är bosatt. Skulle Sverige inte ha en ambassad eller ett konsulat i ditt land går ett annat Schengenland in som företrädare för Sverige (läs mer under nästa rubrik).

Du bör alltid ta kontakt men närmaste ambassad eller konsulat innan du reser, i synnerhet om du har frågor som rör inresetillstånd och så vidare. Har du inte möjlighet att besöka ambassaden personligen går det självklart att besöka dess hemsida för att ta del av matnyttig information inför besöket.

Schengenländer kan företräda varandra

Skulle det saknas en svensk ambassad (eller konsulat) på plats i det land där släktingarna/övriga anhöriga bor kan ett annat Schengenland ta hand om ansökan. I det fallet agerar detta land företrädare för Sverige och utfärdar också viseringen, å Sveriges vägnar, efter det att ansökan har prövats.

Oavsett om syftet med besöket är att turista, göra affärer eller besöka familj, släkt eller vänner är en beviljad visering ingen garanti för inresa. Det är nämligen gränspolisen i respektive land som avgör om personen i fråga får lov att resa in eller inte. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om gränspolisen beviljar inresa så gäller viseringen enbart en tidsbegränsad period.

För den som vill arbeta i Sverige

För privatpersoner och icke-svenska medborgare som önskar arbeta i Sverige krävs det ett så kallat arbetstillstånd. Detsamma gäller för företag och lärosäten som vill ta hit arbetskraft eller gästföreläsare/forskare från andra länder. I vissa fall kan det även krävas ett uppehållstillstånd, vilket främst beror på vistelsens längd.

För att ansöka om svenskt medborgarskap krävs det dock att man som privatperson, gästforskare, tillfälligt anställd eller liknande har bott i Sverige under en längre sammanhängande period under några års tid.

Har du familj eller annan anhörig i Sverige krävs det uppehållstillstånd, vilket gäller för såväl vuxna som barn. Planerar du att bjuda in en släkting eller annan närstående till Sverige kan du fylla i en så kallad inbjudningsblankett som du skickar till personen/personerna ifråga. De i sin tur ska lämna in inbjudningsblanketten ihop med sin visumansökan på en svensk ambassad eller ett konsulat som sedan beslutar om visering.

Olika krav för inresa utan visum

Personer som reser från ett land där kravet på visum för inresa till Sverige inte finns, har ändå krav på sig att visa upp ett antal handlingar för att få lov att resa över landsgränsen. Exempel på handlingar som alltid ska finnas till hands är giltigt pass samt en tur- och returbiljett med en giltighet på max 90 dagar.

Dessutom behöver boendesituationen styrkas genom en skriftlig inbjudan från en släkting eller vän, alternativt en bokningsbekräftelse från ett hotell eller liknande. Att det finns pengar för uppehälle och hemresa ska också kunna styrkas.

Reglerna i Sverige

För att få resa in i Sverige utan visum (till exempel som turist eller besökare av närstående) krävs det bevis för att personen i fråga har minst 450 kronor att leva på varje dag som besöket varar. Beloppet kan bli lägre om det finns mindre barn med i bilden samt om kostnader för mat och logi har betalats i förväg. Summan kan också bli lägre om du kan bevisa att boendet kommer att ske hos familj eller vänner.

Bevis kan ske i form av kontoutdrag från banken eller dylikt. Det kan också ske genom ett intyg från mottagande part som styrker att hen kommer att stå för omkostnaderna i samband med besöket. Det viktigaste är att bevisa att det finns medel som gör att besökaren inte behöver arbeta under sin vistelse i Sverige.

Medicinsk försäkring

En person som ska resa in i Sverige utan visum behöver en medicinsk reseförsäkring som täcker eventuella kostnader som kan uppstå i samband med akutvård, brådskande sjukhusärenden alternativt transport till hemlandet som sker på grund av medicinska skäl. Den medicinska försäkringen ska täcka eventuella kostnader motsvarande 30 000 euro (minst) och vara giltig i samtliga Schengenländer.

Den inresande ska också kunna styrka att hen har som avsikt att lämna Sverige senast den dagen då visumtidens giltighet löper ut.

Schengenavtalet

Målet med Schengenavtalet är att underlätta och möjliggöra fri rörlighet av såväl varor som individer. Något som gjorts genom avskaffandet av gränskontroller inom Schengenområdets inre gränser, samt genom förstärkningen av kontroller vid områdets yttre gränser.

Många länder har överenskommelser med ett eller ett par länder som ger respektive lands medborgare tillåtelse att resa in i det egna landet utan krav på visum. I vissa fall kan det behövas ett turistvisum, som i fallet med Australien och Sverige; som svensk medborgare behöver man ett visum för att resa in i Australien, medan Sverige inte kräver visum åt andra hållet.

Sedan finns det så kallat multilaterala överenskommelser, som den gemensamma viseringspolitiken inom inrikesresor enligt överenskommelse.

Det här gäller för en Schengenvisering

– Gäller max 90 dagar.

– Giltighetstid max 180 dagar.

– Avsikten styr kraven på resenären.

– Gäller för inresa i Schengenländerna.

– Schengenstaterna kan utfärda visering åt varandra.

Målet med en gemensam viseringspolitik

Bland de länder som anslutit sig till Schengensamarbetet finns bland annat våra nordiska grannar: Danmark, Norge, Finland och Island. Även Estland, Lettland och Litauen är med, liksom Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien och Tyskland (totalt är det 25 länder som är anslutna).

Målet för Schengenländernas gemensamma viseringspolitik är att främja ett så fritt resande och besöksutbyte som möjligt, vilket ska ske inom ramen för reglerad invandring. Därmed måste vissa medborgare i vissa länder ansöka om visering (Schengenvisering) inför en resa inom Schengenområdet.

Länder som kräver utresevisum

Det finns länder som ställer krav på såväl inrese- som utresevisum, både för sina egna medborgare och för medborgare från andra länder (som har varit på besök). Främst gäller detta länder vars stat försöker ta kontroll över resandet till och från landet, och inte sällan är dessa länder förknippade med politisk, ekonomisk och/eller social oro.

Digitala visum

Många länder har infört digitala visum som man alltså söker via nätet. Uppgifterna lagras i datorn i samband med passkontroll och kopplas sedan till personens passnummer. I vissa fall kan det krävas ett kvitto som ska visas upp när det är dags att boarda flygplanet.

Det är viktigt att ansöka om elektroniskt visum ett par dagar i förväg. Även om visumet inte har utfärdats av en ambassad behöver ingen vara rädd för att det ska behandlas annorlunda. Elektroniska visum underlättar dessutom trycket på såväl myndigheter som företag och ambassader.

Länder som kräver utresevisum

Under forna Sovjetunionens tid krävde staten utresevisum för att resa ut ur landet. Det kunde dock vara svårt att få sin visumansökan beviljad, i synnerhet för politiskt icke renläriga. Av de före detta sovjetrepublikerna är det Uzbekistan och Ryssland som fortfarande håller fast vid kravet på utresevisum. Något som bland annat har kritiserats av FN.

Har man som rysk medborgare inget otalt med landets myndigheter är det ganska enkelt att få ett visum, även om det föregås av en viss byråkrati. Det gäller även för medborgare som arbetar utomlands och som vill komma på besök i hemlandet.

Ytterligare två länder som kräver utresevisum är Saudiarabien och Qatar, något som särskilt gäller för gästarbetare. När arbetaren vill åka därifrån krävs det dessutom ett arbetsgivarintyg som styrker att personen ifråga har uppfyllt sina förpliktelser.

Vad händer vid ett avslag?

Personer som önskar besöka Sverige utan att vara EU-medborgare måste ansöka om visum. Det är upp till Migrationsdomstolen att avgöra om ansvarig myndighet (ambassad, konsulat eller Migrationsverket) har följt de lagar som råder i samband med beslutsfattandet i frågan om visumtillstånd.

Skulle myndigheten avslå en ansökan går avslaget att bestrida. Tiden det tar för att avgöra ett mål kan variera då varje mål är individuellt och unikt.

Migrationsdomstolens förfarande

– Överklagan registreras som ett mål.

– Ansvarig myndighet skickar överklagan vidare till Migrationsdomstolen.

– Ansvarig myndighet (ambassad, konsulat eller Migrationsverket) blir din motpart.

– Du får ett brev från domstolen.

– Domstolen utreder målet med hjälp av sina jurister.

– Domen förbereds och rätten (domaren) tar del av utredningen.

– Målet avgörs i domstolen med utgångspunkt i aktuella visumlagar.

– Rättens beslut grundas på de skriftliga handlingar som finns gällande målet, samt på information som framkommer vid eventuell muntlig förhandling.

– Hänsyn tas även till Migrationsdomstolens tidigare domar som kan döma antingen med eller emot ansvarig myndighet.

– Domstolen kan välja mellan att bevilja visum alternativt skicka tillbaka det aktuella ärendet till den ambassad eller det konsulat som tidigare bedömt ansökan.

– Slutgiltig dom skickas ut av Migrationsdomstolen.

Är du i behov av att komma i kontakt med oss?

Vänligen fyll i formuläret nedan.

Allt du behöver veta om visum Allt du behöver veta om visum